Imza löper..

Två gullisar med samma intresse, bollar, bollar och åter bollar!

Det här inlägget blir mest en kom ihåg till mig, eftersom hon löper väldigt oregelbundet har jag svårt att komma ihåg.

Nu får jag lämna återbud till 3 tävlingar de kommande veckorna, och sen blir det inga tävlingar förrän i augusti. Det är ju alltid tråkigt att inte kunna tävla, men å andra sidan hinner vi kanske få till snyggare skiften på fjärren, en bra vittring, konskick, ruta och dirigeringsapportering.

Som ni ser lär vi ju inte vara sysslolösa i sommar.. Jag ser också fram emot lydnadslägret på Södertälje BK i juli, där jag hoppas kunna få tips o råd som vi så väl behöver!

Nu under löpet ska jag försöka hålla mig undan från lydnaden, och kanske se till att få några pass i fårhagen istället. Mycket lek och gos ska det ju förstås också bli!

Springa med hästen, cykeln och promenader hoppas jag gör att hon inte tappar i kondition, hon är ju inte van att gå i koppel, vilket ju är nödvändigt nu..

I morgon ska jag vara TL för lydnadsklass 1 och 3 på HMBK, det ska bli kul, var länge sedan sist!

Barn, barn, barn

Så har helgen sett ut här hemma, och det var inte bra våra egna 3 utan en del andra också..
Det började lördagmorgon kl 06:20, då två kompisar till min flickor kom hem så att deras pappa kunde få gå en golfrunda med min man.

Kl 12 kom de hem från golfrundan, jag skjutsade mellanflickan till kalas, sen till stallet och även lite hundträning. När jag kom hem från stallet vid 15-tiden, hade det kommit en knappt 2-årig pojke som vi skulle passa över natten eftersom föräldrarna skulle på bröllop.

Kl 21 rasade jag och mannen i säng vilket var tur eftersom det kl 06.20 ringer en kompis och frågar om hennes dotter och systern till pojken som vi redan passade kunde komma, eftersom bröllopsgästerna inte hörde när det ringde varken på telefon eller på dörren..:)

Kasta sig upp ur sängen och fixa frukost till hela gänget. Min lilla son hade tagit av sig blöjan i sin säng, så både han och sängen behövdes totalsaneras. De barn som inte var våra hämtades vid halv elva, och då åkte jag till stallet. Resten av dagen var det bara de vanliga grannbarnen som sprang in o ut här hemma och det är vi ju vana med:)

Sen hem och rasade ner i soffan i en timme, kl 18 åkte mannen till K-skoga och kommer hem igen på natten till onsdag. Ja det var den här helgen det...

Tur att det regnade igår så man kunde ta det lugnt med gott samvete..

Ja just det natten till söndagen blev jag väckt av en orolig Imza som jag som tur är skyndade mig att släppa ut, det bara forsade ur henne. Har väl ätit ett och annat snusk i stallet. Hade inte velat ta hand om den sörjan här inne, när alla barnen var här...

Hur som helst har alla barnen både våra egna och alla lånebarn skött sig utmärkt, vilket ju naturligtvis underlättar det hela.

Del 2 av Maria Hagström kursen

I onsdags var det dags för den andra och (tyvärr sista) delen av Maria Hagströms kurs. Vädrets makter var på vår sida denna gång, strålande sol och runt 20 grader, härligt!
Några av hundarna tyckte nog att det var lite jobbigt, men alla skötte sig fint. Den här gången var det fokus på helhets- och tävlingsträning, vilket är otroligt viktigt och nyttigt, både för oss och hunden (kanske mest oss...). Ekipagen fick återigen välja vad de ville göra, och det blev allt från inropande på plan till ett antal kedjade elitmoment.
om vanligt var Maria tydlig, och delade mer än gärna med sig av sina tips och ideer. Vi passade på att suga ut det mesta, och för min personliga del känns det som om jag skulle vilja ha en liten Maria sittande på axeln och tala om vad och när jag ska göra vad:)
Jag måste kontakta den andra Maria (Rydqvist) hon är ju av samma kaliber, men lite lättare att få tränings tillfällen för.
Det är så kul att se så många trevliga hundar, och jag hittar flera delar hos de olika ekipagen (både förare och hundar) som jag kan lägga till i mitt "målbilds bibliotek" och det är verkligen toppen!
Tack också till Botkyrka BK för en välordnad kurs, där vi blev bjudna på varm och god mat på kvällen, ett föredöme för oss andra!

Träningen går framåt, jag har lärt in ett "upp-hopp sitt" och det funkar bra på nära håll, men jag hoppas att det efter sommaren kommer funka i fjärren också. Annars kedjar jag en del, och finslipar på annat. Konen håller jag på med mycket nu, både för att få fart, och för att få den viktig, så att den inte "glöms" bort på tävling. Det var en tendens till det på sista tävlingen, och det vill vi ju inte ha!

Nästa vecka är det tävlingsträning på Botkyrka, det ska bli kul att träffa lite trevligt Botkyrkafolk igen. Jag har inte bestämt mig hur jag ska göra, om jag ska nöja mig med ett inrop och lite fritt följ eller om jag ska ta det som en träningstävling, och belöna senare i programmet när jag tycker att hon gör något riktigt bra!

Äntligen!

Igår var den där känslan där igen, ni vet när allt flyter på i en slags harmoni. Träningen var inte perfekt på något sätt, men det viktiga för mig var att jag och Imza hade ett glatt samarbete igen. Efter tävlingen har jag gått ner i en rejäl svacka, jag har på allvar tänkt att jag ska lägga lydnaden på hyllan och istället träna agility. Men nu hoppas jag att jag kan hålla min attityd uppe så vi hamnar i det där trevliga läget igen! Om det är någon som har några tips på hur ni håller attityden uppe när allt känns motigt, så får ni gärna dela med er. Just nu känns det som om det är det som begränsar mig och Imza, och det är ju jätte tråkigt att det ska vara jag som bromsar vår fortsatta utveckling. Med hopp om ljusare framtid!

Katastrof...

Så vill jag summera min och Imzas tävling igår! Katastrofen låg inte direkt i poängen eller hur åskådarna uppfattade det, men känslan var urusel! Redan när jag gick in på plan så kändes det som om jag hade sålt smöret och tappat pengarna, och den attityden kan inte jag ha om jag vill att Imza ska prestera.. Min kompis sa "kom ihåg 9.5 du fick på hopp-metall" och jag ska väl försöka tänka positivt, en annan dag...