Kylig träning i Nykvarn

Idag har jag varit i Nykvarn och tränat för Maria Rydkvist. Det var länge sedan vi träffades, och Imza har fått få riktiga träningspass sen all denna snö kom. Hon skötte sig ändå hyfsat och det jag trodde skulle vara katastrof har vi lyckats reda ut. Hon har ju med mer tempo i inkallningen fått dålig stadga i ställande och läggande, men idag skötte hon sig utmärkt, så min lilla stadgeträning har gett resultat. Eftersom hon är en hund som har lätt för stadga har det väl egentligen inte oroat mig, men det är ändå bra att få det kollat i samband med kommendering. Rutan blev inte helt hundra, konskicket stördes av att min träningsväska stod nära, men hon löste det, lite dåligt tempo bara. Hon sprang snett genom rutan eftersom det var något som störde utanför, jag lyckades dirigera in henne, sen gick jag och hämtade henne, ställde henne vid konen och skickade igen, då blev det bra. Jag fullföljde med en inkallning, eftersom hon även där har haft tjuvstarts tendenser, men idag låg hon stilla, och hade riktigt bra tempo till mig. MEN, bågen precis i ingången är ingen tillfällighet, så nu är det bara att träna på det.. Apporteringsdirigerin, bra konskick, ut till vänster men när hon inte såg apporten tog hon mitten istället, gjorde om och då sökte hon sig ut bra och tog den. Träna helt dold "rätt" apport hamnade också på att göra listan.. Fria följet tycker jag har spårat ur, men enligt Maria var det helt ok, så mina ideer om hur jag ska belöna vändningar i språngmarsch verkar vara på rätt väg. Däremot måste jag torrgå och hålla koll på att jag är avslappnad och pendlar med armarna för att undvika bakåt dragen vänsteraxel. Långsammarschen verkar jag ha hittat en bra takt, där hon inte har tendenser till att sätta sig hela tiden, gäller bara att fästa det i ryggmärgen. Fjärren, det enda skifte hon flyttade sig i var stå till sitt så nu fick vi bakläxa på det. Skiftena i gårutan var bra, litet luftsteg i ställandet, men bra sättande och läggande. Avslutade med att göra vittring, vilket verkligen är vårat moment med mest förbättringspotential för tillfället... Plockade idag vilket hon inte brukar göra, men det största problemet är att hon inte litar på sin näsa, det måste tränas!
Summasumarum, mycket ska tränas, men det finns en del saker som funkar också.
Nu är Julen räddad, lär inte bli sysslolös på ett tag!

Förresten GOD JUL & GOTT NYTT ÅR till er alla!

Jag ser det snöar, jag ser det snöar....

ÄNTLIGEN är vintern här! Det är så otroligt mysigt med all snö, och mer blir det.
Jag har precis kommit in från en lyckad träning i djupsnö, här är det nog åtminstone 15-20 cm.
Det var länge sedan jag var på klubben och tränade, har varit lite bekväm de senaste dagarna, men idag bestämde jag mig för att åka dit. Jag timade det med lillemans sovtid, så han kunde sitta kvar i bilen och sova medan jag fick träna i lugn och ro.
Jag har tagit fasta på Monas ide om vilka tre delar som ska finnas med i träningen, så jag började med gruppmomenten. Jag var orolig att hon skulle nosa i snön på platsliggningen, men det gjorde hon inte, duktig flicka! Gruppmomenten känns ju extra tråkiga när man är helt själv, men som sagt de får ju inte heller glömmas bort. Efter gruppmomenten gick jag ut och värmde på nytt, låtsades att jag hade startnummer 1, vilket ju händer;) Hade redan innan ställt iordning koner och lagt fram apporter så det skulle bli så tävlingslikt som möjligt. De moment som jag skulle länka var inkallning med stå o ligg, rutan, dirigeringsapportering och hopp metallapport. Eftersom snön var djup, försvann nästan konerna och vid dirigeringsapporterna trampade jag upp små plättar där jag la dem, ungefär som jag tror att man skulle gjort på tävling under samma förhållanden. Inkallningen gick bra, lite högre tempo skulle inte skada, men helt ok. Konskick till rutan, riktigt bra, och rutskicket var också jättefint! Fick ge ett "kom" kommando för att jag skulle vara säker på att hon var i rutan. Inkallningen från rutan var bra, men hon kom ut i en båge, sen passade hon in sig i sista stegen. Slump eller vana? Lagt det på minnet iallafall. Dirigeringsapporten var också jättebra, fint konskick, och trots att hon inte såg apporterna så sökte hon sig helt rätt och såg den naturligtvis så småningom. På tillbaka vägen drog hon sig mot konan, ännu en grej att hålla koll på, det kan ju hända att det berodde på snön, att hon ville springa i gamla spår. Metallapporten försvann nästan helt i snön, men Imza ut bra, tog den lite tveksamt, hoppade bra tillbaka, men släppte den vid min sida. Tog upp den på nytt kommando. Jag förstår att det inte är trevligt med en metallapport full med snö i munnen så jag tyckte hon skötte sig riktigt bra iallafall. Det är ju bara positivt om det finns förbättringspotential;) Körde lite tempo inkallningar och några till metallapporteringar, och då funkade ju allt precis som det ska, såklart.... Känns skönt att de flesta moment i eliten har satt sig, nu är det "bara" finslipning kvar... Och som alla vet, så när det ena funkar får man brister i något annat, för oss har fjärren hamnat på efterkälken, så nu ska jag lägga extra krut på den ett tag.

Hund2009

I helgen har jag varit på HUND 2009, jag har mest suttit vid lydnadsringen och hejjat på alla dujktiga ekipage. Det var några från Talanggruppen där, så det blev mycket bra och trevligt hundprat. Nästa år ska jag och Imza starta också (om man kommer med), man måste ju våga för att vinna!!! Lite shopping blev det såklart, lite mjuka kamptrasor och annat smått o gott.
Jag har nästan blivit övertygad om att jag och Imza ska åka till Malmö i mars och tävla där, det vore ju jätteroligt att prova på det, jag hoppas att jag vågar... Annars så flyter träningen på, lekövningarna som Mona lärde oss funkar riktigt bra, och eftersom jag är träningsnarkoman är det bra att varva det med den vanliga träningen, så jag får mitt träningsbehov tillfredsställt utan att slita på Imza för mycket:)

Hemma igen efter en härlig helg i Linköping

Jag har tillbringat min helg i Linköping med en massa trevliga, nya bekantskaper eftersom vi alla var på kurs för Mona Kjernholm. Först vill jag tacka Helene Lindström för att hon ordnat så bra med allt, och Annelie Grabbe för övernattningen i den mysiga gäststugan!
Mona var en riktig inspirationskälla, och det var så skönt att ingenting är hopplöst, allt går att träna! Vi var 6 förare med totalt 8 hundar, alla jättetrevliga. Vi fick många kloka ord med oss att tänka på och även väldigt mycket bra praktisk träning. Mona var en klok själ som tänkte längre än dit vi vanliga dödliga gör (iallafall jag..). Det jag nog mest fastnade för var just att allt går att träna, och att våga misslyckas för det är ju bara då vi kan se våra brister, och det i sin tur är ju en förbättringspotential.
Mona lyckades också (nästan) hjärntvätta oss allesammans att se allt positivt istället för att hamna i negativa tankar som inte leder till något annat än ännu mer negativa känslor.
Nu ska här tränas signal för aktivitet, stolen, sidoförflyttningar på planka, ingångar på "plan" i alla tänkbara situationer, plus det vi alltid tragglar med... Det var många som hade sneda ingångar så jag ska hålla extra koll på mina också, onödiga poäng att ge bort. Några levande målbilder har man också fått se under helgen, en inkallning som var SUPER, och riktigt fina vänstersvängar! Tur att julen snart kommer så att man kanske kan klämma in ett par extra pass...