EmenEms Imza Godkänd Vallhund!

I helgen var jag och Imza på VP i Sorunda. Våra absolut första trevande försök som vallhund resp vallhundsförare. Vallningen har alltid varit en trevlig hobby för oss som vi sysslat med när vi haft tid, och som ni säkert alla vet så är just tiden en bristvara för de flesta av oss. Jag har alltid sett det som att en blind leder en blind när jag och Imza vallar. jag vet hur min målbild ser ut, men hur man kommer dit är jag inte säker på.
Vi har provat själva mestadels, men då och då har jag bett Mickis titta på oss och då fått handfasta råd hur jag ska gå vidare.
I somras var jag och tittade på när ett par kompisar gick sitt VP, och bestämde mig för att lägga in en extra växel på det här med vallning.
Jag insåg fort att valla en gång var fjärde månad inte kommer att räcka... Jag tog kontakt med Carina på Agdala, och fick grönt ljus för att valla på deras får. Så den senaste månaden har jag vallat ca 3-4 gånger per vecka, och vilken skillnad det har blivit på Imza!
Min lydiga lilla hund har fått lite j-vlar anamma, och för första gången i hennes liv måste man ha lite tummen i ögat på henne. Carin tog även med mig och Imza på VP träning till lammen på Eknäs, vilket var en super erfarenhet. I onsdags hade vi VP genrep hos Mickis och alla hundar skötte sig bra, Imza var lite olydig och "het", men skulle nog ha klarat ett VP på den prestationen, så jag var nöjd. Så kom då lördagen, startnummer 8 gjorde att jag alltför snart stod vid stolpen och skulle tävla vallning för första gången. Imza hade sett de "förbrukade" fåren, och hade dragning ditåt. Jag lyckades hålla henne kvar på banan, hon var på väg upp i skogen, men sen gick allt lite fort på upptaget, och fåren blev springiga, kom på fel sida stolpe, och höll på att springa ifrån oss. Jag skickade Imza på en flank så någon fösning blev det inte. Resultatet blev 69 poäng, men eftersom vi nollade fösningen blev vi Imza inte godkänd.
Efter tävlingen åkte jag till Mickis och tränade fösning, fösning och lite mer fösning. På slutet kändes hon betydligt säkrare än vad hon gjort tidigare. En natt utan allt för mycket sömn, däremot hade jag gått igenom VP:t i huvudet 100 gånger.
Dags för söndagens start. Två saker ekade i mitt huvud som Mickis hade sagt till mig, håll fåren lugna och ha en plan. På söndagen fick Imza inte någon chans att se de förbrukade fåren, utan bara se hunden innan oss när han hämtade fåren, sen bakom en skärm, tills de tog fram våra får. Imza var supertaggad, och när vi ställde upp vid stolpen sa jag åt henne att nu var det på allvar...
Skickade vänster, hon gick ut fint som hon brukar, fåren börja springa innan hon var uppe på tolv, men hon höll sin linje, så hon fick gå ända upp, sen la jag henne, sa åt henne att gå fram och hon gick lugnt och fint. Fick fåren runt mig åt rätt håll och Imza påbörjade fösningen som såg riktigt bra ut, sen flöt resten av banan på, och fållan som de hade gjort lite klurig med öppningen på baksidan, med draget bakåt från fållan, gick också som det skulle. i fållan sköter hon sig alltid, ut från fållan och kontroll på fåren. Slut.
Gick fram till domaren, och han frågade lite undrande om jag verkligen inte hade blivit godkänd dagen innan. Sen frågade han om jag trodde jag var godkänd nu, och jag mumlade något om att det hade känts rättså bra..
Sen överöste han oss med beröm, han sa att det var bättre än skolboken, det bästa han sett någonsin, både hunden och jag var fantastiska mm mm. Jag började gråta och var så otroligt glad över hans fina ord! På alla 25 år jag har tränat och tävlat hund har jag aldrig fått den här typen av beröm. Gick tillbaka till min stol på små moln...

Här kommer poängen:

Utgång 20 av 20 , snyggt, perfekt
Upptag 10 av 10
Framdrivning 9 av 10
Fösning 8 av 10
Drivning 20 av 20 , snyggt
Fålla in 10 av 10 , perfekt
Fålla ut 10 av 10

Summa 97 av 100

Domarens kommentarer: Stabil, härlig eyedog, naturhämtare med naturligt avstånd. Föredömligt god djurhantering. Imponerande. Dig vill vi se mer av!

Ja, vad säger man.. Jag som hade tänkt att bara hobbyvalla om hon blev godkänd, men jag kanske ska våga mig ut på någon IK1 så småningom.

När jag fick tillbaka stämplad stamtavla och protokoll fortsatte domaren överösa oss med beröm, när jag sa att jag var total nybörjare på det här sa han att jag var en naturbegåvning. Den här upplevelsen har definitivt gjort att jag har blivit några centimeter längre ;-).