God fortsättning på det Nya Året!

2011 har varit det jobbigaste året hittills i mitt liv, men det har också innehållit mycket glädje och utmaningar. Allt det jobbiga lägger jag till handlingarna och tittar istället tillbaka på det som har gett mig energi och glädje.

Några extra roliga och utmanande saker jag och Imza har gjort är bl a debuterat på SM, vilket jag tyckte vi klarade helt ok. Slutade på en 25:e plats, och fokus låg på glädje och samarbete, och det skötte vi fint. Sen borde man kanske ha fokuserat lite mer på momenten i svår miljö, men det tar vi nästa gång.

Vår andra utmaning var VP. Jag har ju vallat lite då och då (läs ett par gånger i halvåret) med Imza, men när jag anmälde oss till VP insåg jag att det krävdes lite mer träning än så. En månad före start började vi fokusera på vallningen och körde 3-4 pass i veckan, och framstegen kom som på löpande band, så andra dagen på VP hade jag en skön känsla i kroppen när jag stod vid stolpen, och vi lotsade varandra genom banan, och från att haft känslan av ”en blind leder en blind” så hade vi båda koll på vårt ansvar, och det slutade med att vi hade bäst poäng av alla helgens VP ekipage, totalt 97 av 100.

En annan rolig sak som hände 2011 var att Olli kom till mig! Han lyckas fylla det enorma tomrum som min älskade Ouzo lämnade efter sig, och på bara ett par månader har Olli gjort framsteg som jag inte trodde var möjliga! Han är en underbar, galen, energisk unghund, som aldrig får nog av något. En hund i min smak… Från att inte förstå sig på bollar, dragkamp och samarbete är han nu en mästare på allt detta. När vi kommer till klubben springer han i full fart in på appellplan och ställer sig i mitten och väntar på att leken ska börja. Några saker har varit svårare än andra för den lilla herren, t ex sitta och ligga still, men det börjar lösa sig så smått. Apportbocken har också varit lite trögare än det andra att få honom att förstå, men nu kan han både sitta med den i munnen, och hämta den, så det går åt rätt håll.

Vallningen kommer jag förhoppningsvis komma igång med i vår, och jag tror att Olli kommer vara riktigt fin där också.

Jaha, och hur ser 2012 ut? Med förra året i minnet inser jag att det inte är lätt att förutspå vad som kommer hända, men någon slags plan måste man väl ändå ha.
Mina förhoppningar är:
-Att jag och Imza kvalar till detta och nästa års SM, och helst utan att passera reservplatsen
-Att jag och Olli kommer igång på lydnadstävlingar, och att han ska vara klar för eliten innan året är slut
-Att Olli blir godkänd vallhund
-Och sist men inte minst, att året ska innehålla massa trevliga träningar och kurser med alla fantastiska hundtränare jag lärt känna genom åren, utmaningar och framgångar i lagom mängd, och även tid till att umgås med alla som inte riktigt är så hundfanatiska som jag;-)