Tävlingen närmar sig...

Eftersom jag inte hört något annat antar jag att appellspåret på söndag blir av. Det är ju så att man blir lite nervös, har inte spårat på ett halvår, och med alla dessa lukter i marken så vet man ju inte hur det går. Lydnaden borde hon iallafall klara hyfsat, det värsta blir väl för mig att hålla i kopplet på linförighet, det var ju ett tag sen vi gjorde det... Idag provade jag också för första gången ett framförgående med koppel, och det gick väl sådär kan man sammanfatta det, med lite tur o träning kan vi nog få betyg på det iallafall. Budföringen är klockren, så jag hoppas att det håller i sig.. Det känns rätt konstigt att veta att man ska tävla om några dagar och inte har 100% koll på att allt funkar, men som sagt är denna tävling mer på skoj för oss. Jag hoppas att jag hittar en hyfsat snöfri plätt och hinner lägga ett eller två spår innan söndag, men det återstår att se, nu ska jag ju jobba resten av veckan. Jag har anmält mig till Gnestas appellspår den 17/4, så vi har ett försök till på oss om det här inte går vägen. Jag har ju i flera veckor trott att det snart är dags för löp, men ännu har jag inte sett skymten av några droppar, så nu hoppas jag att hon håller sig över söndag åtminstone.

Idag har jag varit i Gnesta och tränat, fick kommendering på linförigheten, och det bryr hon sig inte om, däremot blev det en tjuvstart på inkallningen, men efter att jag gått tillbaka och satt henne på nytt, gick det bra. Nu på eftermiddagen har jag tränat lite i trädgården, på sina ställen ser man gräset, jippie! Det blev mycket springa runt konen träning, inkallning och lite apportering o vittring hanns också med innan min lilla 1-åring hade tröttnat på att stupa med ansiktet ner i snön. Det är inte lätt för honom att gå med alla dessa regnkläder och stövlar och annat som är nödvändigt för tillfället.

Sista ridhusträningen

Jaha, idag var det dags för sista ridhusträningen. Det har varit bra att kunna träna inomhus denna vinter, men det har ju sina nackdelar också. Det dammiga underlaget i ridhuset har ju inte direkt främjat snabba gripanden, så apporteringsträningen har legat på låg nivå, det är tillräckligt med träning att ta de slemmiga och skitiga leksakerna som erbjuds som belöning:-)
Eftersom ridhuset är väldigt litet, ca 30 x 15 m och vi är fler som samsas, bla agilitygänget, så har det inte heller gått att få ut någon elitbana, men delarna har vi ju kunnat träna och då med bra störning i form av agilityhundar nära.

Men idag körde vi bara lite agility, jag kan ju ingenting, men har ju sett lite på andra, och jag satte helt enkelt upp en volt med 4 hinder på, och så fick hon springa runt, och jag kollade att jag kunde byta varv. Lite slalom blev det också. Sen kom "proffsen" och de satte upp en svår start (klass 3) som de hade missat på en tävling, och efter att tittat på dem och sett tekniken försökte jag och Imza oss på den också, och efter inte allt för många försök fick vi till det riktigt bra!
Det hänger ju på att jag ska visa rätt, hoppar gör hon ju mer än gärna, men tyvärr är jag hopplöst vänsterhänt, krävs mycket övning innan högerhanden kan sköta sitt jobb tror jag..

Det som är så kul att se är att Imza inte tycker det är jobbigt att göra om samma sak flera gånger när vi kör agility, men i lydnaden blir hon lätt lite "låg" om vi tar om saker. Jag vet att det självklart hänger på min egen inställning till misslyckandena. I agilityn har jag inga som helst ambitioner (kanske en liten tävling någon gång, för man kan väl inte träna utan att tävla?????), men i lydnaden ser jag varje miss som poängavdrag, jag måste se till att ändra min mentala inställning! Hur man nu gör det, inget är väl så svårt att få bort som hjärnspökena.

Hur som helst tror jag att det är nyttigt för både mig och Imza att då och då träna bara på skoj. Ska försöka tänka ut lite "lydnadsbanor" där momenten inte ser ut som i verkligheten, så att hon inte har en aning om det blev rätt eller fel, och så ska jag bara köra på! Som Eva Bodfäldt sa "Det är bara vi som läst regelboken som vet hur ett moment ser ut", och det har ju inte Imza:-)

Lyckades få bilderna från kameran till datorn, så här kommer 2 från vår härliga onsdagspromenad!

Vår på väg och fått inspiration!

Nu måste väl ändå våren vara här? Snön smälter och taket syns igen, vilken lycka!
Träningen ligger fortfarande lite (för) lågt, är svårt att hitta platser att träna på, halt, blött eller massa snö. Jag kämpar på lite på altanen och det går att göra en del saker där, t ex vittring, stegförflyttningar och fjärr.

Förra torsdagen var jag på Botkyrka BK och lyssnade på Eva Bodfäldt som pratade om Träna för tävling. Jag tycker att hon är inspirerande och hennes sätt att tänka passar mig bra, så nu har jag fått massa ny inspiration! Det som fastnade extra mycket var:
-Överraska hunden, både med var moment avslutas och hur de ser ut
-Le när du gör entre på plan och tänk att det är en scen där ni ska visa upp er
-Använd olika typer av belöningar
-"Bygg" lydnadsbanor med nytänk, tex kalla in från en fjärr, träna fjärr med apport i munnen mm
-Träna gripanden på olika sorters föremål
-Och sist men inte minst VÅGA MISSLYCKAS, annars vet man ju inte vad jag och min hund klarar för problem/störningar

Var ute idag på en fantastisk promenad, solen sken, barnet sov i vagnen och hundarna var lyckliga. Lite träning blev det också, mest fart o fläkt moment! Ska tävla appellen den 4 april, så nu ska jag fokusera på raka inkallningar, vanliga apporteringar, gå före och appellens hopp. Något spår skulle ju vara utmärkt att hinna med också, om bara snön kunde försvinna.

Härlig ridtur!

När det är sånt här väder ute är det tur att man har häst! Igår tog jag och ett par kompisar en riktigt lång sväng och med oss hade vi tre hundar, mina två och den ena kompisens rhodesian.
Hundarna (och hästarna) får verkligen jobba på i snön! Unghästarna är så duktiga, och min som nästan alltid går först, gör verkligen skäl för sitt namn "Locomotion". Han plöjer utan knot genom all denna snö, och igår när den var blöt blev det ju inte lättare.
Min lilla Norwichterrier måste vara världens envisaste lilla hund, han följer troget med på alla upptåg, trots att han i varje hovspår sjunker ner och måste hoppa, bara för att landa i nästa igen. Ni skulle sett hans glädje när vi kom ut på en plogad väg! Benen spritte på honom som om han inte rört sig på flera veckor! Alla var nöjda och belåtna när vi kom tillbaka till stallet, och efter lite mat och massage sov både hästar och hundar!
Idag skulle jag åkt till Gnesta och tränat men med tanke på vägarna dit stannade jag hemma istället. vVill inte fastna i någon snödriva eller backe med tre barn i bilen och en man som är borta.. Jag har redan hälsat på i 2 snödrivor denna vinter och det känns som om det får räcka :-)
Här hemma har jag tränat lite stegförflyttningar, och lite "galet" fritt följ /så galet det nu går att göra inomhus). Imza älskar det, och positionen blir bättre obättre, så snart är vi kanske tillbaka i det fritt följ vi hade en gång!
Altanen som var min nya träningsplats har tyvärr blivit insnöad av all snö som skottats ner från taket:( så det blev vittring i snön, och resten inomhus. Vittringen känns mer o mer trygg, och det verkar som om poletten har trillat ner hos den lilla damen att det är viktigt med rätt pinne, inte bara en pinne vilken som helst.
Eftersom snön fortsätter vräka ner lär det bli mer inne träning ett tag framöver..

Snart ska Imza löpa, och då tänkte jag bara träna roliga saker med henne, kanske lära henne ett och annat nytt trick.
Jag vill helst lära henne trick som jag känner att jag kan ha nytta av i lydnaden, är det någon som har något förslag? Jag har lärt henne skänkelvikning på planka och springa runt något, finns det ytterligare bra att ha saker som jag har missat? Det vore kul om ni ville dela med er av era tricks! Jag lovar att återkomma med hur det har gått, eventuellt dokumenterat också!

Jag tänkte anmäla oss till Apellspåret på hemmaklubben den 4 april, hon älskar ju att spåra, så om bara snön försvinner ska jag lägga lite krut på det. Det enda moment hon inte kan, är framförgåendet, vet inte om det är någon ide att lära in det?
Det ska bli skönt att få tävla i en "enkel" klass igen, vi har ju rätt fort tagit oss upp i lydnadsklasserna, så vi saknar tävlingsrutin, både jag o Imza. Härlig känsla att få gå in på plan och bara ha det kul, det kommer nog uppskattas av lilla damen! Sen vet man ju aldrig hur det går, men det är ett senare bekymmer..