Äntligen!

Igår var den där känslan där igen, ni vet när allt flyter på i en slags harmoni. Träningen var inte perfekt på något sätt, men det viktiga för mig var att jag och Imza hade ett glatt samarbete igen. Efter tävlingen har jag gått ner i en rejäl svacka, jag har på allvar tänkt att jag ska lägga lydnaden på hyllan och istället träna agility. Men nu hoppas jag att jag kan hålla min attityd uppe så vi hamnar i det där trevliga läget igen! Om det är någon som har några tips på hur ni håller attityden uppe när allt känns motigt, så får ni gärna dela med er. Just nu känns det som om det är det som begränsar mig och Imza, och det är ju jätte tråkigt att det ska vara jag som bromsar vår fortsatta utveckling. Med hopp om ljusare framtid!