Kungsör och Lekeberga

I tisdags var vi i inomhushallen i Kungsör. Den var varm och fin, och alla hundar skötte sig utmärkt! Vi kommer försöka åka dit minst en gång i månaden, för att kunna träna ordentligt i vinter. Med Imza fokuserade jag på sättande under gång, eftersom hon har uppenbara problem med det, och jag har inte lyckats reda ut hur jag ska angripa problemet. I tisdags såg vi dock en sak som kan vara grunden till problemet, hon vill gärna sätta sig bakåt (typ fjärr sitt) men mentalt klarar hon inte riktigt att genomföra det. Hon hukar sig, men sen reser hon sig igen. Jag måste försöka få henne att tänka lite framåt, så att hon blir säkrare. Medicinen var alltså att inte bråka, utan bara få henne att sätta sig, och sen kastade jag köttbulle framåt. Det verkade funka bra, så det ska jag fortsätta med. Ouzo fick lite kontaktövning med störning, stadgeträning och ingångsträning, allt börjar landa i min lilla virrpanna, så det finns hopp om honom också:-)

I fredags åkte jag och Sara med Imza, Ouzo och Oui till Lekeberga för att gå vallkurs för Karin Söderberg. Hela upplevelsen där var fantastisk (lite kallt dock..), fantastisk mat i mängder, trevliga kurskamrater och sist men inte minst en super instruktör. Jag har ju aldrig blivit riktigt "biten" av vallningen, och mycket tror jag beror på att jag inte riktigt har förstått vad jag håller på med, och vilka övningar som ska leda till vad. Men i helgen fick jag allt klart för mig, och insåg att det enligt Karins metod, går att tänka mycket på samma sätt som man gör i lydnaden, och då blev det genast klarare i min lilla hjärna. Det finns 4 grundövningar som man ska klara, för att kunna klara ett VP. De olika stegen är:
1. Fösa
2. Flanker
3. Balansera
4. Hämta

Statusen på mina hundar såg ut så här, Imza kan, och är rätt duktig på grunderna, så det har jag lyckats träna bra, utan att förstå vad jag höll på med. Det som saknades var att jag inte lagt in några kommandon för höger och vänster, det fick jag lite banning för, men det ska jag ta tag i och jag tror att det inte kommer bli något större problem. Höger och vänster behövs bla för att kunna få Imza ur balans, tex när hon ska ta fåren runt mig.
Karin tyckte även att jag skulle börja med visselsignaler för fram och ligg, så nu blir det till att köpa visselpipa. Kul!!
Jag avslutade hennes helgträning med att få lite hjälp att snabba upp henne, och det svarade hon bra på! Duktig flicka!!!
Och så var det Ouzo.... Han har träffat fåren en gång tidigare, då var han sjövild, och när vi sen satte press på honom, så satte han sig ner och tyckte att vi kunde valla de där fåren bäst vi ville. Då var han 4.5 månader. Nu är han 7.5 månader, och mer än sjövild. En riktig galning skulle jag nog vilja påstå.
Han ville gärna smaka lite på fåren och att jag hängde i andra änden av kopplet störde honom inte alls. Med Imza använder jag långpiska och lina som hjälpmedel, och tyckte att det skulle funka bra för Ouzo också, men inte....
Han skulle döda långpisken, och visade inte ett uns respekt för den, linan blev han bara ännu mer upphetsad av, och triggades rejält. Vi tänkte om, och jag fick en flaska med småsten i min hand, på den reagerade han åtminstone lite. In i fållan och slå med flaskan framför honom tills han insåg att jag också var med och sen släppa kopplet. Då skötte han sig utmärkt!
Ingen tendens till att äta några får, oavsett om de sprang, eller han kom väldigt nära, det finns hopp!! En annan sak är att Imza alltid har haft snabba naturliga lägganden, det har inte Ouzo.... Jag kunde knappt lägga honom ner med all fysisk styrka jag har, han var som en brottare, alla benen spretade.. Svårt att förstå att han har snabba fina lägganden när vi tränar lydnad, men å andra sida finns det ju inga läckra får framför då heller...
Vi ska fortsätta gå i fålla, för att få honom att förstå hur man beter sig mot fåren, sen ska vi succesivt öka utrymmet, och hoppas på att vi kan komma ut på större ytor innan han är pensionär, just nu känns det tveksamt... Karin såg iallafall en hund med stil, de korta sekvenser han vallade, och hon trodde att han skulle få bra flanker. Jag hoppas hon har rätt:).
Mina vallhundar känns som de är två ytterligheter, Imza snäll och sansad, alltid lyhörd och lydig, Ouzo galen, döv och fårätande... Tur att jag fick Imza först iallafall, Ouzo är nog ingen bra förstagångs hund, men däremot kan man ju se honom som en utmaning. Hur som helst är jag supernöjd med mina bägge hundar, och inser att ett VP med Imza i vår/sommar inte ska vara omöjligt, jättekul! Ouzo ska jag se till att grunda ordentligt när jag väl fått ordning på honom, så kommer det nog ordna sig med honom också. Karin hade pratat med honom, och då hade han sagt att han önskade sig egna får i julklapp, ja, ja vi får väl se vad det blir av det...
Tack allihopa för en fantastisk helg, och extra tack till Sara som tänkte på mig när det blev en reservplats, och underhöll mig i bilen så resan inte kändes så lång!


Imza i vallartagen i somras...