torsdag 5 augusti 2010

Plötsligt händer det...


..för vissa är det att vinna storvinsten på Triss, men för andra handlar det mer om vardagssaker. Som tex att sätta målarpenseln i hand, och måla det sista på huset efter 9 år, att ta skurtrasan och städa huset ordentligt på jag vet inte hur länge, och att bada 4 st hundar, och sätta på ny Frontline... Vilken kategori jag tillhör? Gissa själv, men en ledtråd kan vara att om jag fortfarande kör runt i min gamla Volvo nästa gång vi ses, så var det inte storvinsten...

Igår kväll var jag i Botkyrka och tränade tillsammans med Madde (Mick), Sara (Nike) och Camilla (Offe). Det var väl strukturerad träning och det kändes verkligen som vi alla var engagerade i varandras hundar och tipsen flög vilt genom luften! Vi har 4 helt olika hundar, och det är ju extra kul att få gnugga olika geniknölar. Det är kul att höra att man har detaljer som andra tycker är riktigt trevliga, eftersom man (läs jag) lätt glömmer att det finns många bra saker också, man hamnar lätt i att bara se förbättringsmöjligheterna, det som är bra är ju "normalt"..

Alla hundar har både många trevliga delar, men lite förbättringspotential finns det ju också, och utan den hade ju faktiskt charmen med hundträning försvunnit...

Jag har ju problem med att Imza inte satsar fullt ut till konen (om hon inte vet att jag tänker kasta boll vill säga..), det löste vi genom att "tävlingsledaren" kastade, och det funkade jättebra! Båda kastare jag använde mig av var betydligt bättre än jag på att sikta, så belöningspunkten kom precis där den skulle:)

Jag tränade även skiften i gå-rutan, temposkillnader i fritt följ och dirigeringsapportering.
När hon sprang ut på en av apporteringarna kom hon haltande tillbaka, och då slog det mig att hon blir halt då och då efter sina rusningar, men det går fort över så därför har jag inte riktigt lagt det på minnet:(
Jag tror att det är någon tå som spökar, och det kan ju faktiskt vara en av anledningarna till att hon är ovillig att "tokrusa" till kon och apport eftersom det helt plötsligt smärtar i tassen. Nu blir det till att köpa Glucosamin, och se om det har någon effekt!

Hon hade som vanligt bättre tempo in än ut, så snart är det väl dags att träna ut tempo, hur man nu gör det . Hmm ska fundera ut en bra taktik...

Ouzo fick självklart också visa upp sig. Han är en härlig kille som är totalt obekymrad om världen runtomkring. Duktig på att hålla fokus trots störningar och en riktigt glad liten skit;) Lite följsamhetsövningar, boll-bytar-lek och inkallning blev det. Och allt gick som smort. Han har en bra inställning till livet, man far fram som en furie tills någon (människa eller hund) har lessnat totalt, och sedan fortsätter man en stund till! En valp i min smak!!!

Här kommer en målande beskrivning som Sara gav igår på min lilla 3 månadersvalp:
"Han har uppnäsa, snenäsa, galen blick, långa ben och en jätterumpa. Hur söt som helst!!". Bedöm själva!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar