tisdag 13 april 2010

Utedag i solen


Idag har jag, hundarna och barnen varit ute i princip hela dagen!
Det började med en långpromenad med några kompisar, vi var 4 vuxna, 2 bebisar och 10 (!) hundar, vädret var till och börja med lite kallt och blåsigt men blev soligt och fint till hemvägen. Väl hemma var det dags för lunch för mig och lillpojken. Efter det var det dags att hämta mellandottern på dagis, hem för lite mellanmål och sedan ba det iväg till klubben för spårläggning, och lite lydnadsträning. Spåret gick ganska bra, hon har bättre sug nu, så förhoppningsvis kommer hon att göra allt hon kan på lördag när det är dags för appelltävling.
Lydnaden gick också bra, vi började med en budföring, och sedan lite framförgående, hopp-metall och inkallning. Imza skötte sig fint, det var väl inget extra, men heller ingen dålig dag, så det är jag nöjd med.

Igår märkte jag två saker som definitivt måste jobbas på, dels flyttar hon fram i fjärren från stå till sitt, och dels så har hon börjat runda konerna i rutan, vilket innebär att hon kommer in bakifrån. Det ägnades gårdagens eftermiddag åt, så därför fick det vila idag, orkar inte ta eventuella problem när jag har alla tre barnen med, det gäller ju att välja sina "fighter". Lite frivilliga skiften gjorde hon idag efter lydnadsträningen, och de såg riktigt bra ut. Pust...

Hur ska man hinna med allt? Det som jag stärker i träningen funkar ju bra, men det som man tränar lite mindre blir då (naturligtvis) lite sämre. Jag tycker det är svårt att hitta den gyllene medelvägen, både mellan uthållighet och belöningar och mellan "nöta" och bara köra igenom. Förhoppningsvis kommer lite av den här känslan bli bättre nu eftersom jag "bara" har de 10 elitmomenten att fokusera på, erfarenheten kommer med mer träning och tävling.

Jag måste också tillåta oss att ha några mindre bra tävlingar för att se var vår status är, och kanske inte hänga upp mig allt för mycket på de saker som inte ger så mycket extra. Ett bra exempel är vår inkallning, Imza galopperar på i bra tempo, och har fina skiften, men jag skulle vilja ha lite mer tryck, men då blir skiftena sämre. Då är det kanske inte värt att hon tokrusar (vilket jag skulle vilja) utan nöja mig med hennes tempo och glädja mig åt bra skiften. Jag måste också acceptera att Imza är den hon är, hon har svårt för att bli riktigt galen, men å andra sidan är hon duktig på att hålla koncentration och fokus.

1 kommentar:

  1. Vad bra du beskriver svårigheterna i lydnaden! Har precis lika svårt att hitta medelvägen. Är så lätt att tappa ngn del på vägen som man för en sekund råkat släppa. Och att acceptera de svagheter ens hund har på samma sätt som man accepterar styrkorna. Inte lätt!

    SvaraRadera