tisdag 2 februari 2010

Bästa Lydnadsekipage Hölö-Mörkö BK

Jo, jag fick det för andra året i rad! Konkurrensen är väl inte enorm, men det är ju alltid kul att vinna;) Priset är ständigt vandrande, så det kommer tyvärr aldrig att pryda min prishylla för gott, så då är det ju extra viktigt att vinna det varje år! Årsmötet flöt på, vi var några tappra som var där, och jag lyckades inte undkomma åtaganden helt, utan är numer en del av valberedningen. Det känns ju trots allt inte alltför betungande, så det kommer nog ordna sig. Jag har ju 2 trevliga kompanjoner, så vi kommer säkert få några trevliga möten iallafall, och styrelsen har lovat att sitta kvar, så det ska väl inte bli alltför stora utmaningar...
Dagen idag har ägnats åt lite hundträning, jag var i Gnesta och träffade mina träningskompisar.
Det var en hel del aktivitet på den plogade parkeringen, så det blev mycket störning.
Jag länkade fritt följ, gå-rutan, inkallning, fjärr och hopp-metall (idag använde jag den finska). Imza skötte sig bra, det enda momentet hon blev lite störd av de andra var fjärr, hon gjorde bra skiften men jag var tvungen att ge DK ett par gånger.
Jag märkte också att hon tar den finska apporten lösare än den svenska, vad det beror på har jag inte riktigt lyckats komma på, men jag får en känsla av att den kanske har längre "gripbit" än den vanliga, eller om det är att den känns lite tyngre. Bra iallafall att hon tar den, och så är det ju bara att fortsätta variera mellan dem.
Jag vet också att jag inte gjorde handtecken så tydligt som jag brukar, så det kan ju vara en del i det hela. Sen gjorde vi en platsliggning, och det har jag ju verkligen slarvat med, men hon låg lika stadigt som vanligt. Vi avslutade passet med en budföring, och det är bland det bästa hon vet, så det går verkligen i 190, och så sladdar hon in till sidan.
På eftermiddagen tränade jag lite på vår uppfart, det enda ställe som det inte är djupsnö. Började med att träna vittring, på det sättet som jag blivit tipsad, och det funkar bra! Hon letar igenom pinnarna och tar den som är rätt. Hon verkar inte alls stressad, och jag hoppas att jag får ner hennes förväntan på apporteringen, och får henne att förstå att det bara finns en rätt pinne. Jag har verkligen slarvat med detta moment, och det får jag ju sota för nu...
Sen körde jag några konskick, och farten har blivit mycket bättre, så det var en fröjd.
Fjärr på nära håll, snabba och distinkta skiften utan DK, bra!
Avslutade med skick till rutan, började med ett högerskick eftersom vänsterskicken har legat för "högt" i hennes val, jättebra skick, men lite vandrande innan hon hamnade mitt i rutan.
Dum som jag var sen så tänkte jag skicka ett vänster skick till samma ruta, vilket naturligtvis strulade till det... Hur var det med det här att inte göra om saker som blir rätt första gången.. Grrrr, jag blir så arg på mig själv. Fick henne att klara det trots allt med några extra kommandon, sen nöjde jag mig innan jag förstörde något mer...
Ikväll ska hon få leta lite godis inne, det ingår i min plan att få henne att använda sin näsa oftare och bättre.

3 kommentarer:

  1. Grattis till priset på klubben, alltid kul när ens prestationer uppmärksammas! Duktiga ni är som tränar. Hoppas på lite varmare väder snart så kanske vi kan få till en dejt med Maria :)

    SvaraRadera
  2. Grattis Ylva o Imza!
    / Carro

    SvaraRadera